- Project Runeberg -  Samlade vitterhets-arbeten / 2 /
233

[MARC] Author: David Valerius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

233_

af långa plågor, dödens säkra förebud, och hvars
invånare, i sorglig endrägt hedrande hans minne,
vitsordat den saknade höfdingens upplysta nit, redbara
egenskaper och flärdfria väsen. Måhända blef han ej
utrustad med ovanliga naturgåfvor, ty deri var
forst-födslorätten uttagen; men hans offentliga handlingar
buro stämpeln af sträng rättskaffenshet, sansadt
omdöme och stadig vilja. Till karakteren stark och
dock mensklig, liknade han demanten, som, skenbart
hård och kall, snarare är fast och klar, och som,
sjelf ett alster af elden, kan af honom ej upplösas,
blott genomträngas. Stolt utan högmod, nedlåten
utan svaghet, sänkte han sig gerna till andra, men
lyftade dem hellre till 6ig. Hans sista förordnande,
som ej läses utan tårar, röjer den innerligaste kärlek
för maka och barn, den ömmaste omtanka för
behöfvande anförvandter och gamla tjenare. Skär och
obefläckad som hans sinne var äfven hans vandel,
begge främmande för det låga, oädla och tvetydiga,
begge styrda af en med religionen införlifvad
hederskänsla. Salige äro de renhjertade: ty de skola
se Gud!

Det hvilar något urskönt idylliskt eller
patriar-kaliskt öfver detta enkla, oskyldiga lif, som den
sjelf-ständige frälseherren, aldrig indragen i verldshvirfveln,
eller tidigt derifrån lösryckt, tillbringar och lyktar
på sitt ärfda fädernegods, i den lilla trefliga cirkeln
af en älskad och lyckliggjord omgifning; ty om en
segersäll soldat blef den förste riddare, var ock en
friboren odalman den förste ädling. Så lefde, efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:56:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjdsam/2/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free