- Project Runeberg -  Samlade vitterhets-arbeten / 2 /
262

[MARC] Author: David Valerius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

262_

girighet eller menskohat, njöt han lifvet med måtta,
och delade gerna som förr, men visare, af öfverflödet,
då han hastigt bortrycktes, qvarlemnande minnet af
några svagheter och mången vacker gerning.

Finans och vinningslystnad voro gemenligen två
nära slägtingar, förenade i oupplösligt bolag. Den,
åt hvilken ödets tvetydiga gunst förunnat jordiska
skatter, bemödar sig ock att hopa och gömma, dem.
Med själen främmande för bättre njutningar, trånar
han midt i detta öfverflöd, som han bäfvar att mista
och ännu mer att dela, tills ändtligen den inbrytande
långa natten slutar både räkning och beräkning, till
hugnad för väntande snikna arfvingar eller för
räntebetalande fromma stiftelser. Ett lika märkbart som
sällsynt undantag från detta erfarenhetsrön erbjuder
T. P. brodern Carl Christofer Munthe. Utan
andra tillgångar eller hjelpmedel än omtanken och
fliten, begynte och fortsatte han, med små men jemna
steg, arbetsstråten i kamerala befattningar. Genom
ihärdighet och ordningssinne, hvilka alltid draga till
sig förtroendet, vann han omsider en sjelfständig
utkomst, vida öfverskjutande hans enskilta behof. Men
penningekarlen blef filantrop och den idoge ynglingen
en treflig och fryntlig gubbe. Mången gång anlitades
han såsom ett nöd-ankar, och både sorgen och glädjen
uppsökte honom, för att lindras, eller för att ökas.
Ingen bland gamla vänner öfvergaf han, och förlorade
ingen. De behöfde honom ofta för sina lefnadsbe—
kymmer; han behöfde dem alltid för sin lejnadslycka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 15:31:42 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vjdsam/2/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free