Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. En episod ur secessionskriget. Ingeniör Cyrus Smith. Gideon Spilett. Negern Nab. Matrosen Pencroff. Den unga Harbert. Ett oväntadt förslag. “I afton klockan 10!“ Afresa i stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men denna nordvestvind blef icke en jemn blåst.
Alltifrån den 18 kunde man se, att den skulle öfvergå
till orkan. Snart blef stormen så stark, att Forsters
afresa måste uppskjutas, ty det var omöjligt att
äfventyra ballongen och dem, som den skulle bortföra midt
igenom de lössläppta elementen.
Den fylda ballongen befann sig alltså på Richmonds
stora torg, färdig att uppstiga genast vinden saktade af,
och i staden var otåligheten stor, då man såg, att
atmosferens tillstånd ej undergick någon förändring.
Den 18 och 19 Mars förgingo, utan att orkanens
häftighet minskades, och det var till och med förenadt med
stora svårigheter att skydda den vid marken fästa
ballongen, hvilken vindstötarna nedtryckte ända till jorden.
Natten mellan den 19 och 20 förflöt, men om
morgonen blef orkanen ännu våldsammare. Affärden var
omöjlig.
Denna dag tilltalades ingeniör Cyrus Smith på en af
Richmonds gator af en man, som han icke kände. Det
var en matros vid namn Pencroff, mellan 35 och 40 år
gammal, kraftigt byggd, mycket väderbiten och med
lifliga, plirande ögon, men med ett godt ansigtsuttryck.
Denna Pencroff var en nordamerikanare, som genomkorsat
alla jordklotets haf, och hvilken, i fråga om äfventyr,
hade pröfvat på allt utomordentligt, som kan hända en
varelse med två ben och utan fjädrar. Det är öfverflödigt
att säga, att han var en företagsam natur, färdig att
våga allt, och att han ej kunde förvåna sig öfver något.
I början af nämnda år hade Pencroff i affärer begifvit
sig till Richmond, åtföljd af en ung femtonårig gosse,
Harbert Brown från New Jersey, son till hans kapten,
och hvilken föräldralösa lilla stackare han älskade, som
om det varit hans eget barn. Då han icke kunnat lemna
staden före de första belägringsoperationerna, fann han
sig således till sin stora missbelåtenhet instängd der, och
äfven han beherskades blott af en enda tanke — den att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
