Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Klockan 5 på e. m. Den saknade. Nabs förtviflan. Efterforskningar mot norr. Holmen. En natt af ångest. Morgondimman. Landet visar sig. Nab simmar öfver. Öfvervadning af sundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
heller på denna nya horisont; konstellationerna i zenith
voro ej längre desamma, som han brukade observera i
norra delen af Nya verlden, och Sydkorset lyste nu vid
södra verldspolen.
Natten förflöt. Mot klockan 5 på morgonen den 25
Mars bemärktes högst uppe på himlahvalfvet en lindrig
ljusning. Horisonten var fortfarande insvept i dunkel,
men samtidigt med dagens första strålar uppsteg ur hafvet
en ogenomskinlig dimma, så tjock, att blicken ej kunde
nå längre än ett tjugutal steg. Dimman utbredde sig i
stora, tungt framrullande snäckformer.
Detta var en motgång. De skeppsbrutna kunde icke
urskilja något omkring sig. Under det att Nabs och
korrespondentens blickar spanade utåt oceanen, sökte
matrosens och Harberts kusten i vester; men ej minsta skymt
kunde upptäckas.
— Gör ingenting, — sade Pencroff, — ser jag inte
kusten, så känner jag den åtminstone — der är den —
der — lika säkert som att vi ej längre äro i Richmond!
Men det kunde ej dröja länge, innan dimman höjde
sig. Det var blott de lätta dunsterna före vackert väder.
En kraftig sol uppvärmde dimmans öfre lager, och denna
värme trängde ned ända till holmen.
Framemot klockan half 7, tre qvarts timme efter
soluppgången, blef verkligen dimman mera genomskinlig.
Dess öfre lager blefvo tätare, men dess nedre förtunnades.
Snart framträdde hela holmen, såsom om den stigit fram
ur ett moln; derefter visade sig hafvet, oändligt i öster,
men i vester begränsadt af en hög och brant kust.
Ja, der var land! Der räddning gifven, åtminstone
tills vidare! Holmen och kusten skildes genom ett en
half mil bredt sund, hvars vatten frambrusade med
ytterlig hastighet.
Emellertid störtade sig en af de skeppsbrutna, som
endast rådfrågade sitt hjerta, genast i strömmen, utan att
akta på sina kamraters varningar, utan att säga ett enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
