Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Klockan 5 på e. m. Den saknade. Nabs förtviflan. Efterforskningar mot norr. Holmen. En natt af ångest. Morgondimman. Landet visar sig. Nab simmar öfver. Öfvervadning af sundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ord. Det var Nab. Han hade brådtom att uppnå denna
kust och skynda uppför den mot norr. Pencroff ropade
honom tillbaka — men förgäfves! Korrespondenten gjorde
sig i ordning att följa Nab.
Gående fram till honom, frågade nu Pencroff:
— Ni ämnar simma öfver detta sund?
— Ja, — svarade Gideon Spilett.
— Nå ja, men dröj dermed! Tro mig, — sade
matrosen, — Nab skall ensam kunna komma sin
husbonde till hjelp. Ge vi oss ut i detta sund, äfventyra
vi att dragas ut i hafvet af strömmen, hvilken är ytterst
häftig. Ty om jag inte bedrager mig, är det en
ebbström. Se, vattnet sjunker undan på sanden! Tålamod
derför; då hafvet fallit, skola vi kanske finna ett ställe,
der vi kunna vada öfver.
— Ni har rätt, — svarade korrespondenten. —
Låtom oss så mycket som möjligt undvika att skiljas!
Under tiden kämpade Nab kraftigt mot strömmen
och simmade öfver den i sned rigtning. Vid hvarje
simtag såg man hans svarta axlar sticka upp ur vattnet.
Han föll emellertid ur kosan med ytterlig hastighet, men
han uppnådde dock motsatta stranden. För att tillryggalägga
den halfmil, som skilde holmen från landet, behöfde
han mer än en halftimme, och den punkt på kusten, der
han steg upp, låg på flera hundra fots afstånd från den,
som befann sig midtemot det ställe på holmen, hvarifrån
han kastade sig i vattnet.
Nab landsteg vid foten af en hög granitmur och
skakade häftigt på sig; derefter försvann han snart,
oupphörligt springande, bakom en klippudde, som utsköt
nästan i rät linie med holmens norra ända.
Nabs följeslagare hade ängsligt följt hans djerfva
försök, och först då han var utom synhåll, vände de åter
sina blickar från detta land, der de ämnade begära en
tillflyktsort. De stillade sin hunger med några musslor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
