Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Klockan 5 på e. m. Den saknade. Nabs förtviflan. Efterforskningar mot norr. Holmen. En natt af ångest. Morgondimman. Landet visar sig. Nab simmar öfver. Öfvervadning af sundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarmed sanden var öfverströdd. Det var en mager måltid,
men det var i alla fall något att äta.
Kusten midtemot bildade en stor bugt, som i söder
slutade med en mycket spetsig udde, hvilken saknade
hvarje spår af vegetation och såg ytterst vild ut. Denna
udde sammanhängde med kusten genom temligen nyckfullt
formade, höga granitklippor. Mot norr deremot var
bugten djupare och bildade en mera afrundad kust, som
sträckte sig från sydvest mot nordost och slutade med
en lång och smal udde. Mellan dessa två ändpunkter,
hvarpå bugtens båge hvilade, var afståndet kanske åtta
mil. En half mil, från stranden låg den smala holmen,
liknande ett många gånger förlängdt skelett af en
ofantlig hval. Dess största bredd öfversteg icke en
fjerdedels mil.
Kusten midtemot holmen utgjordes närmast hafvet
af en sandsträcka, som var öfversållad med svartaktiga
klippblock, af hvilka nu, allt efter som vattnet sjönk, det
ena efter det andra åter visade sig. Längre bort
framträdde ett slags brådstupande granit-kurtin, som vid en
höjd af åtminstone 100 meter slutade med en nyckfullt
formad kam. Den hade en längd af tre mil och upphörde
tvärt till höger med ett aftrubbadt hörn, som man skulle
kunnat tro vara hugget af menniskohand. Till venster
deremot, ofvanför udden, sänkte sig detta slags oregelbundna
klippvägg, söndersplittrad i prismatiska stycken
och bestående af hopvräkta klippblock och grushögar,
medelst en långsträckt sluttning, hvilken småningom
sammansmälte med klipporna på udden, som i söder begränsade
den ofvannämnda bugten.
På kustens öfre platå syntes intet träd. Den var
alldeles slät, såsom den, som beherskar Kapstaden vid Goda
Hoppsudden, men af mindre dimensioner. Åtminstone
föreföll den så, sedd från holmen. Dock saknades icke
grönska till höger, bakom det aftrubbade hörnet. Man
urskilde lätt, ehuru otydligt, en mängd hopgyttrade stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
