Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Anordning af bostaden. Den vigtiga eldfrågan. Tändsticksasken. Man letar på stranden. Korrespondentens och Nabs återkomst. Blott en enda tändsticka! Den sprakande eldbrasan. Den första qvällsvarden. Den första natten på fast mark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
matrosen inbjöd korrespondenten att deltaga i qvällsvarden.
Sådan var de skeppsbrutnas första måltid på denna okända
kust. De stekta äggen voro förträffliga, och då ägget
innehåller alla de ämnen, som böra ingå i människans
föda, befunno sig de stackars menniskorna särdeles väl
och kände sig stärkta deraf.
Ack, om icke en fattats vid denna måltid! Om dessa
fem fångar, som flytt ur Richmond, hade varit der
allesammans, under de uppstaplade klippblocken, framför
denna sprakande och klara eld, på denna torra sand,
kanske skulle de då haft blott tacksägelser att uppsända
till himlen! Men den uppfinningsrikaste, liksom äfven
den lärdaste af dem, den, som var deras obestridliga chef,
Cyrus Smith — ack, han fattades, och hans kropp hade
ej ens kunnat få en begrafning!
Sålunda förgick denna dag, den 25 Mars. Natten
hade inbrutit. Man hörde blåsten hvina utanför och det
enformiga bruset af bränningarna, som piskade stranden.
Klapperstenarna, som rullades fram och tillbaka af
vågorna, framkallade ett bedöfvande buller.
Korrespondenten hade dragit sig tillbaka längst in
i en mörk gång, efter att hafva antecknat det
hufvudsakliga af dagens händelser — huru denna obekanta kust
visat sig för dem, ingeniörens försvinnande, kustens
utforskande, tilldragelsen med tändstickan o. s. v.; och
öfverväldigad af sin mattighet, lyckades han finna någon
hvila i sömnen.
Äfven Harbert insomnade snart. Hvad beträffar
Pencroff, tillbragte han natten vid eldstaden, vakande
med ena ögat, och sparade icke på bränslet.
Blott en af de skeppsbrutna sof icke. Det var den
otröstliga, den förtviflade Nab, hvilken, otillgänglig för
sina följeslagares uppmaningar, att han skulle taga någon
hvila, under hela denna natt irrade omkring på stranden
och ropade på sin husbonde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
