- Project Runeberg -  Den hemlighetsfulla ön /
63

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. De skeppsbrutnas inventarium. Intet. Det brända linnet. En utflygt i skogen. De alltid gröna träden. En flyende jakamar. Spår af vilda djur. Kurukuerna. Tetras. Egendomligt fiske

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den tillhörde, om den var bebodd, eller om den blott var
stranden af en öde ö?

Detta var en vigtig fråga att besvara, och det
måste ske med minsta möjliga tidspillan. Af dess
lösning skulle framgå, huru man borde förhålla sig. I
öfverensstämmelse med Pencroffs åsigt ansåg man dock
lämpligt att dröja ännu några dagar med företagandet af en
utflygt för detta ändamål. Man måste förskaffa sig
sådana lifsmedel, som voro en mera stärkande föda än ägg
och mollusker. Då man under en längre tid komme att
utstå ansträngningar och sofva utan tak öfver hufvudet,
var det framför allt nödvändigt att återvinna krafterna.

Hålan erbjöd för tillfället en tillräcklig tillflyktsort.
Eld var uppgjord, och det skulle blifva lätt att bibehålla
kolen glödande. För ögonblicket var det bland klipporna
och på stranden ingen brist på ägg och musslor. Man
skulle nog finna ett medel att döda några af de dufvor,
som i hundratal flögo öfver platåkammen, komme det än
att ske med käppslag eller stenkastning. Kanske skulle
träden i den närbelägna skogen bära ätliga frukter.
Slutligen fans der sött vatten. Det blef derför
öfverenskommet, att man skulle stanna några dagar vid hålan
för att der förbereda en upptäcktsfärd, antingen utefter
kusten eller i det inre af landet.

Denna plan föll isynnerhet Nab i smaken. Envis
i sina idéer liksom i sina aningar, hade han ingen brådska
att lemna denna del af kusten, som varit scenen för
olyckshändelsen. Han trodde icke, han ville icke tro på
förlusten af Cyrus Smith. Nej, det syntes honom
omöjligt, att en sådan man slutat sina dagar på detta lumpna
sätt, bortryckt af en störtvåg, drunknande några hundra
fot från land. Så länge icke vågorna uppkastade ingeniörens
kropp på stranden, så länge han, Nab, ej sett sin
husbondes lik med sina egna ögon, berört det med sina
händer, skulle han icke tro på hans död! Och denna
tanke rotfäste sig mer än någonsin i hans envisa hjerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjhemligon/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free