Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Lefver han? Nabs berättelse. Fotspåren. En olöslig fråga. Cyrus Smiths första ord. Bekräftelse på hvems fotspåren voro. Återkomst till bostaden. Pencroff förskräckt - 9. Cyrus är der. Pencroffs försök. De gnidna trästyckena. Ö eller kontinent? Ingeniörens förslag. På hvilken punkt i Stilla hafvet? Midt i skogen. Pinien. Jagt på en kapybara. Rök, som bådar godt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klockan half 6 uppnådde den lilla truppen hörnet
af klippmuren och om en stund bostaden.
Man stannade, och båren nedlades på sanden. Cyrus
Smith sof djupt och vaknade icke.
Till sin ytterliga förvåning fann Pencroff nu, att
gårdagens förfärliga storm hade förändrat den
omgifvande traktens utseende. Temligen betydande ras hade
egt rum. Stora klippstycken lågo på sanden, och ett
tjockt lager af hafsväxter — hafstång och alger —
betäckte hela stranden. Det var tydligt, att hafvet,
sedan det vräkt öfver holmen, nått ända till foten af den
ofantliga granitkurtinen.
Framför ingången till bostaden hade den djupt
sönderskurna marken utstått häftiga anlopp af vågorna.
En aning genomfor Pencroffs själ. Han störtade in
i gången.
Nästan ögonblickligen kom han ut igen och förblef
stående orörlig, betraktande sina kamrater ...
Elden hade slocknat. Den genomblötta askan var
blott en röra. Det brända linnet, hvilket skulle
tjenstgöra såsom fnöske, hade försvunnit. Hafvet hade trängt
ända längst in i gångarna och vräkt omkull, förstört allt
inne i bostaden!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
