- Project Runeberg -  Den Hemlighetsfulla ön /
116

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

solfatarer, hvilkas kanter man måste följa. På några
ställen hade svaflet afsatts i form af kristalliniska
sammangyttringar, midt ibland dessa ämnen, som i allmänhet
åtfölja lavaflöden, såsom slaggkorn med oregelbundna
kanter och hårdt torkad, hvitaktig aska, bestående af
en oändlig massa små fältspatkristaller.

Då man nalkades den första platån, som bildades
af den lägre käglans afstympning, blefvo svårigheterna
att komma upp ganska stora. Mot kl. 4 hade man
passerat det sista trädbältet. Det återstod blott här och
der några grinande och tynande furor, hvilka måste vara
seglifvade för att kunna på denna höjd motstå de häftiga
stormarna från öppna hafvet. Till all lycka för
ingeniören och hans följeslagare var vädret vackert och
atmosferen lugn, ty på en höjd af 1,000 meter skulle en
stark blåst högeligen besvärat deras klättring. En
fullkomlig vindstilla herskade omkring dem. De sågo icke
längre solen, ty den öfre käglan liknande en väldig
skärm bortskymde halfva horisonten i vester, och dess
ofantliga skugga, hvilken förlängdes ända till kusten,
tillväxte, i samma mån dagens strålande stjerna sänkte
sig i sitt lopp. Några dimmor började visa sig i öster
och smyckades under påverkan af solstrålarna med
spektrets alla färger.

Nu skilde endast 150 meter våra vandrare från
platån, som de ville uppnå, för att der uppslå ett läger för
natten, men dessa 150 meter växte till mer än 600
genom de zig-zag-linier, hvari vägen måste tagas. Marken,
så att säga, stal sig undan deras fötter. Ofta halkade
man på sluttningarnas lavaströmmar, när de af luften
utnötta reporna ej erbjödo tillräckligt säkert fotfäste.
Slutligen började aftonen inbryta, och det var nästan
natt, då Cyrus Smith och hans kamrater, mycket trötta
af den sju timmar långa vandringen uppåt, uppnådde den
första käglans platå.

Nu började man tänka på att anordna lägret och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jul 26 16:03:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vjhemligon/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free