- Project Runeberg -  Den hemlighetsfulla ön /
191

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Bostadsfrågan behandlad ånyo. Pencroffs fantasier. Undersökning norr om Grant-sjön. Platåns norra rand. Stor orm. Södra ändan af sjön. Top orolig. Top ute och simmar. Strid under vattnet. Dugongen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skälde ursinnigt, och innan hans husbonde hann hålla
honom tillbaka, störtade han för andra gången i vattnet.

Alla sprungo nu ned till stranden. Hunden befann
sig redan på ett afstånd derifrån af mer än tjugu fot,
och Cyrus Smith lockade honom ifrigt tillbaka, då i
detsamma ett ofantligt hufvud dök upp ur vattnet, hvilket
icke tycktes vara djupt på detta ställe.

Harbert fann genast, att detta koniska hufvud med
dess stora ögon, och som pryddes med mustascher af långt
silkeslent hår, tillhörde ett slags amfibie.

— En sjö-ko! — utropade han.

Det var dock icke en sjö-ko, utan en individ af det
slägte, som hör till hvalarnas ordning och kallas dugong.

Det ofantliga djuret hade kastat sig öfver hunden,
hvilken förgäfves sökte undkomma det genom att simma
tillbaka mot stranden. Tops husbonde kunde ingenting
göra för att rädda honom, och innan Cyrus Smith ens
fallit på samma tanke som Gideon Spilett och Harbert,
nemligen att spänna sin båge, försvann Top, gripen af
dugongen, under vattenytan. Med sitt spjut i handen
ville Nab störta efter hunden för att bispringa honom,
besluten att anfalla det fruktansvärda djuret till och med
i dess eget element.

— Nej, Nab! — utbrast ingeniören, hållande
tillbaka sin oförskräckta tjenare.

Emellertid pågick nere i vattnet en strid, en
oförklarlig strid, ty under sådana förhållanden som dessa
kunde Top synbarligen icke försvara sig; en strid, som
måste vara förfärlig, att döma af den upprörda
vattenytan; en strid, som ej kunde sluta med annat än
hundens död! Men plötsligt såg man Top åter visa sig midt
i en ring af skum. Slungad upp i luften af någon okänd
kraft, kastades han tio fot öfver sjöns yta, föll ned midt
i det djupt upprörda vattnet och stod snart — räddad
såsom genom ett underverk — åter på stranden utan
allvarsammare blessyrer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjhemligon/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free