Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Med anledning af blyhaglet. En pirog bygges. Jagten. I toppen af en kauri. Intet bestyrker tillvaron på ön af menniskor. Harbert och Nab på fiske. Vänd sköldpadda. Försvunnen sköldpadda. Cyrus Smiths förklaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de verktyg, nybyggarna egde, var detta det svåraste.
Slutligen lyckades man häri.
Under det Pencroff, biträdd af ingeniören, var
sysselsatt med detta arbete, utan att förspilla en timme,
förblefvo Gideon Spilett och Harbert icke overksamma. De
hade gjort sig till koloniens skaffare. Korrespondenten
kunde icke tröttna på att beundra den unga gossen, som
förvärfvat en ovanlig skicklighet i skötandet af bågen
och spjutet. Harbert ådagalade äfven stor djerfhet och
mycket af denna kallblodighet, som man med skäl skulle
kunna kalla “en öfverläggande tapperhet“. Beaktande
Cyrus Smiths varning, aflägsnade sig de två
jagtkamraterna icke längre från Granite-House än två mil; men
de första afsatserna i skogen lemnade en tillräcklig
tribut af agutier, vattensvin, känguruer, pekarier o. s. v.,
och om äfven fallgroparnas afkastning var ringa, sedan
kölden upphört, gaf åtminstone kaningården sin vanliga
anpart, hvaraf hela kolonien på Lincoln-ön skulle kunnat
lifnära sig.
Under dessa jagter språkade Harbert ofta med
Gideon Spilett om händelsen med blyhaglet samt de
slutsatser, ingeniören dragit ur densamma, och en dag — det
var den 26 Oktober — sade han till honom:
— Men finner ni det ej högst besynnerligt, herr
Spilett, att, om några skeppsbrutna kommit i land på
denna ö, de ej ännu visat sig i närheten af
Granite-House?
— Högst förvånande, om de ännu äro qvar här, —
svarade korrespondenten, — men alls inte förvånande,
om de ej längre finnas här!
— Ni tror alltså, att dessa menniskor redan lemnat
ön? — återtog Harbert.
— Det är mer än sannolikt, min gosse, ty om deras
vistelse här förlängts och, framför allt, om de ännu
funnes här, skulle väl slutligen någon tilldragelse förrådt
deras härvaro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
