Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Det första försöket med pirogen. Ett strandfynd. Bogseringen. Vrak-udden. Koffertens innehåll: verktyg, vapen, instrument, kläder, böcker, husgeråd. Hvad som fattas Pencroff. Evangelium. En vers ur den heliga boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kusten, hvilken, bildande en båge ända ut till den
yttersta udden, med sina klippor bortskymde hela
Brandgåsträsket.
Till denna udde, dit afståndet ökades i följd af kustens
böjning, var det omkring tre mil från Barmhertighetens
flod. Nybyggarna beslöto att ro till dess yttersta
spets och ej begifva sig längre utanför densamma, än
jemnt så mycket de behöfde för att kunna taga en hastig
öfverblick af kusten ända till Klo-udden.
Pirogen följde alltså stranden på ett afstånd af högst
två kabellängder, undvikande de i detta farvatten
kringströdda klipporna, som det stigande tidvattnet började
betäcka. Granitmuren sänkte sig småningom från
flodmynningen till udden. Den utgjordes af nyckfullt öfver
hvarandra hopvräkta granitblock, helt olika granitkurtinen,
som bildade Stora Utsigts-platån, och företedde
en vildt storartad anblick. Man skulle kunnat säga, att
ett ofantligt kärrlass klippblock blifvit tömdt der. Ingen
växtlighet på denna spetsiga bergås, som hade en längd
af två mil från skogen. Denna udde kunde sägas likna
en ur en ärm af grönska framstickande jettearm.
Framdrifven af de två årorna, flög pirogen lätt
framåt. Med ritstiftet i ena handen och annotationsboken
i den andra, aftecknade Gideon Spilett kusten i raska
drag. Nab, Pencroff och Harbert pratade med hvarandra,
under det de med blicken rekognoscerade denna för dem
främmande del af deras rike. Ju längre pirogen kom
mot söder, desto svagare blefvo konturerna af
Mandibel-uddarna och Unions-bugten.
Hvad beträffar Cyrus Smith, sade han icke ett ord;
han blott såg, och att döma af den misstro, hans blick
uttryckte, tycktes det, som om han hela tiden
observerade någon främmande trakt.
Efter tre qvarts timmes rodd hade man emellertid
hunnit nästan till spetsen af udden, och Pencroff ämnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
