Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Förslag att taga hemvägen utefter södra kusten. Dennas konfiguration. På rekognoscering efter det förmodade skeppsbrottet. Ett vrak från rymden. Upptäckt af en liten naturlig hamn. Vid midnatt på stränderna af Barmhertighetens flod. En drifvande kanot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara belägen åtminstone tio mil från Klo-udden och
följaktligen fyra mil i rät linie från Stora Utsigts-platån.
Gideon Spilett föreslog sina kamrater att göra halt
på detta ställe. Man gick in derpå, ty matlusten hade
blifvit retad af vandringen, och ehuru det ännu icke var
middagstid, nekade ingen att stärka sig med ett stycke
vildt. Denna “lunch“ borde ingifva förhoppning om, att
man finge äta qvällsvard i Granite-House.
Några minuter senare togo nybyggarna, sittande i
en präktig lund af hafstallar, rundligt för sig af de
förråd, som Nab framdragit ur sin ränsel.
Detta ställe låg 15—20 meter öfver hafsytan.
Utsigten var alltså temligen vidsträckt, och gående öfver
de sista klipporna på udden, upphörde den först vid
Unions-bugten. Men hvarken Räddningens holme eller
Stora Utsigts-platån syntes, och kunde det icke heller,
ty den höga terrängen och de stora träden bortskymde
horisonten i norr.
Det behöfver icke tilläggas, att, trots den vidsträckta
del af hafvet, som nybyggarna kunde öfverblicka, och
ehuru ingeniörens kikare punkt för punkt öfverfor hela
denna cirkelbåge, der himlen och vattnet sammansmälte,
intet fartyg varseblefs.
Lika omsorgsfullt fördes kikaren öfver hela den del
af kusten, som ännu återstod att utforska, från
sandsträckan ända till klipprefven, men intet strandfynd kunde
upptäckas.
— Välan, — sade Gideon Spilett, — man får taga
sitt parti och trösta sig med tanken, att ingen skall
komma och bestrida oss besittningen af Lincoln-ön!
— Men detta blyhagel då! — inföll Harbert. —
Det åtminstone är inte någon inbillning, förmodar jag!
— För tusan djeflar, nej! — utbrast Pencroff,
ihågkommande sin förlorade oxeltand.
— Nå, hvilken slutsats bör man draga? — frågade
korrespondenten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
