- Project Runeberg -  Den hemlighetsfulla ön /
336

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Pencroff ropar an. En natt i Spiseln. Harberts pil. Cyrus Smiths förslag. En oväntad lösning. Hvad som tilldragit sig i Granite-House. Huru en ny tjenare träder i nybyggarnas tjenst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



beundransvärdt väl proportionerad kropp, bredt bröst,
medelstort hufvud, ansigtsvinkeln uppgående till 65°,
rundadt kranium, utstående näsa, huden bevuxen med mjukt
och glänsande hår — det var med ett ord en fulländad typ
af de menniskolika aporna. Hans ögon, något mindre än
menniskans, lyste af en liflig intelligens; hans hvita
tänder glänste under mustascherna, och han hade ett litet
krusigt, nötbrunt skägg.

— En vacker pojke! — sade Pencroff. — Om man
bara kunde hans språk, skulle man kunna tala med honom!’

— Det är alltså allvarsamt menadt, min husbonde?
— sade Nab. — Vi skola taga honom till betjent?

— Ja, Nab, — svarade ingeniören leende. Men bli
inte afundsjuk!

— Jag hoppas han skall bli en ypperlig tjenare, —
tillade Harbert. — Han tycks vara ung, hans uppfostran
skall bli lätt, och för att få bugt med honom skola vi
inte nödgas bruka våld eller rycka ur honom
ögontänderna, såsom man gör i dylika fall. Han kan ej annat
än fästa sig vid husbönder, som blifva beskedliga mot
honom.

— Det skola vi bli, — förklarade Pencroff, som
glömt allt sitt groll mot "spektakelmakarna".

Derefter gående fram till orang-utangen, frågade
han honom:

— Nå, min gosse, hur står det till?

Orang-utangen svarade med en liten grymtning,
som tillkännagaf, att ban icke var vid allt för dåligt
lynne.

— Du vill alltså blifva en medlem af kolonien, —
frågade matrosen. — Du vill taga tjenst hos herr Cyrus
Smith?

Åter en gillande grymtning från apan.

— Och såsom lön nöjer du dig med samma föda
som vi?

En tredje jakande grymtning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjhemligon/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free