Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. En båt bygges. Den andra hveteskörden. Jagt på sengångare. En ny, mera angenäm än nyttig växt. En hvalfisk i sigte. Harpunen från Vineyard. Hvalens styckning. Användningen af barderna. Slutet af Maj månad. Pencroff har ingenting öfrigt att önska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle ha varit mycket nyttigt för kolonien, ty oljan,
fettet, barderna kunde användas till många ändamål.
Den signalerade hvalen tycktes emellertid icke vilja
öfvergifva Lincoln-öns farvatten. När Harbert och
Gideon Spilett icke voro ute på jagt och de stodo antingen
i Granite-Houses fönster eller på Stora Utsigts-platån,
hade de alltid kikaren med sig och bespejade djurets alla
rörelser, hvilket äfven Nab gjorde, utan att dock
försumma sina spislar. Hvalen, hvilken begifvit sig långt
in i den stora Unions-bugten, genomskar den snabbt från
Mandibel-udden ända till Ivlo-udden, framdrifven af sin
utomordentligt kraftiga stjertfena, och rörde sig stötvis
framåt med en hastighet, som stundom uppgick till tolf
mil i timmen. Ibland sam han så nära Räddningens
holme, att man kunde urskilja honom tydligt. Det var
verkligen den södra hemisferens hval, hvilken är helt
svart, och hvars hufvud är mera hoptryckt än nordhvalens.
Man såg honom äfven genom sina spruthål till
ansenlig höjd uppdrifva en sky af ånga — eller vatten, ty,
hur besynnerligt det än kan tyckas, hafva naturforskarna
och hvalfiskfångarna ännu icke blifvit ense i detta
afseende. Är det luft, är det vatten, som sålunda
uppdrifves? Man antager i allmänhet, att det är ånga, som,
plötsligt förtätande sig vid beröringen med den kalla
luften, nedfaller i form af regn.
Emellertid fängslade närvaron af detta hafsdäggdjur
nybyggarnas alla tankar. Detta var isynnerhet fallet
med Pencroff, och hans uppmärksamhet drogs derigenom
från arbetet. Slutligen längtade han lika häftigt efter
denna hvalfisk som ett barn efter en förbjuden sak.
Nattetid drömde han högt om sin hval, och hade han
haft medel att anfalla djuret och pirogen kunnat hålla
sjön, skulle han säkert icke hafva tvekat att förfölja det.
Men hvad nybyggarna icke kunde göra, det gjorde
slumpen åt dem, och den 3 Maj förkunnade den i sitt
köksfönster postande Nabs rop, att hvalen strandat på ön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
