- Project Runeberg -  Den hemlighetsfulla ön /
424

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. Afresan bestämd. En gissning. Förberedelser. De tre passagerarne. Första natten. Andra natten. Ön Tabor. Man letar på stranden. Inne i skogen. Ingen! Djur. Växter. En öfvergifven boning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)




— Ja, — svarade Pencroff, — det skulle ha varit
en smula för litet för oss!

— Och än mer, — inföll korrespondenten, —
holmen tycks vara obebodd.

— Ja, verkligen, — svarade Harbert, — ingenting
här förråder närvaron af menniskor.

— Låtom oss gå ned igen, — sade Pencroff, —
och söka!

Matrosen och hans kamrater gingo åter ned på
stranden till det ställe, der de lemnat Bonadventure. De hade
öfverenskommit att gå rundt holmen, innan de vågade
sig längre in på densamma, så att de icke skulle lemna
en enda vrå oundersökt.

Stranden var lätt att följa, och blott på några
ställen afbröts den af stora klippor, som man likväl utan
svårighet kunde kringgå. Rekognoscörerna nedstego mot
söder, dervid uppskrämmande stora skaror af vattenfoglar
och sälar, hvilka kastade sig i hafvet, så snart de på
långt håll varseblefvo dem.

— De der djuren, — anmärkte korrespondenten, —
se inte menniskor för första gången nu. De frukta dem,
alltså känna de dem.

Efter en timmes vandring uppnådde alla tre
holmens södra spets, hvilken slutade med en skarp udde,
och nu vände de sig mot norr, gående utefter vestra
stranden, hvilken likaledes bestod af sand och klippor
samt begränsades af en tät skog.

Ingenstädes fans något spår af boning, ingenstädes
syntes märken efter en menniskofot på hela omkretsen
af holmen, hvilken man fullständigt kringgått efter fyra
timmars vandring.

Detta var åtminstone högst egendomligt, och man
kunde tro, att holmen icke varit eller icke längre var
bebodd. Kanske var, när allt kom omkring, skrifvelsen
flera månader eller flera år gammal, och i sådant fall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjhemligon/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free