Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37. Återkomsten. Diskussion. Cyrus Smith och den okända. Ballong-hamnen. Ingeniörens hängifvenhet. Ett rörande experiment. Några fallande tårar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
två skeppsbrutna, — svarade Cyrus Smith, — och nu
nämnes blott en enda.
Harbert berättade i få ord, hvad som tilldragit sig
under resan, och lade synnerlig vigt på detta
besynnerliga faktum, att förståndet, ehuru blott för en stund,
tycktes återuppvakna hos fången, då han, när stormen
var som starkast, för ett ögonblick åter hade blifvit
sjöman.
— Bra, Harbert, — svarade ingeniören; — du har
rätt i att fästa så stor vigt vid detta faktum. Den
olyckliga bör icke vara obotlig, och det är förtviflan,
som gjort honom till hvad han är. Men här skall han
möta likar, och emedan det ännu fins en själ hos honom,
skola vi rädda denna själ!
Under liflig medömkan af ingeniören och stor
förvåning hos Nab framdrogs nu den skeppsbrutna från ön
Tabor ur Bonadventures för-kajuta, och när han väl stod
på fasta landet, ville han genast fly.
Men gående fram till honom, lade Cyrus Smith,
med en åtbörd full af myndighet, sin hand på hans axel
och betraktade honom med mildhet. Den olyckliga blef
genast kufvad för ögonblicket och lugnade sig
småningom, hans ögon sänktes, hans panna böjdes, och han
gjorde icke längre något motstånd.
— Stackars öfvergifna! — mumlade ingeniören.
Cyrus Smith hade betraktat honom uppmärksamt.
Att döma af utseendet, fans ej längre hos den arma
varelsen något menskligt, och dock uppsnappade ingeniören,
såsom redan förut korrespondenten, i hans blick liksom
en glimt af intelligens. Det beslöts, att den öfvergifna
eller, snarare, den okända — ty så beslöto hans nya
kamrater benämna honom för framtiden — skulle bo i
en af kamrarna i Granite-House, hvarur han för öfrigt
icke kunde fly. Han lät föra sig dit utan motstånd, och
med tillhjelp af öm omvårdnad kunde man kanske hoppas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
