Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 39. Alltjemt för sig sjelf. En begäran af den okända. Hans bostad i corralen. För tolf år sedan. Britannias högbåtsman. Ensam på ön Tabor. Cyrus Smiths hand. Den hemlighetsfulla skrifvelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resande. Lord Glenarvan underrättade denna irländare
om de orsaker, som fört honom till dessa farvatten, och
han frågade honom, om han visste, huruvida en engelsk
tremastare, Britannia, för åtminstone två år sedan förlist
på Australiens vestkust.
Irländaren hade aldrig hört talas om detta
skeppsbrott, men till de kringståendes stora öfverraskning inföll
en af irländarens tjenare:
— Mylord, lofva och tacka Gud! Om kapten Grant
ännu lefver, fins han på australisk jord.
— Hvem är ni? — frågade lord Glenarvan.
— En skotte, såsom ni, mylord, — svarade denna
man, — och jag är en af kapten Grants följeslagare, en
af de skeppsbrutna från Britannia.
Denna man hette Ayrton. Det var verkligen
högbåtsmannen på Britannia, såsom hans papper utvisade.
Men skild från kapten Grant i det ögonblick, då skeppet
krossades mot klipprefven, hade han hittills trott, att
hans kapten omkommit med hela besättningen, och att
han, Ayrton, var den enda öfverlefvande från Britannia.
— Det är dock inte, — tillade han, — på Australiens
vestkust, utan på dess östkust, som Britannia förlist, och
om kapten Grant ännu fins i lifvet, såsom hans skrifvelse
tillkännager, är han fånge hos de australiska
infödingarna, hvarför man måste söka honom på motsatta
kusten.
Denna man berättade detta med säker röst och lugn
blick. Man kunde icke betvifla hans ord. Irländaren,
som haft mannen i sin tjenst sedan mer än ett år,
svarade för honom. Lord Glenarvan trodde på denna mans
redbarhet, och tack vare hans råd, beslöt han att
genomvandra Australien, följande trettiosjunde parallelen.
Lord Glenarvan, hans fru, de två barnen, majoren,
fransmannen, kapten Mangles och några matroser borde bilda
den lilla truppen, åt hvilken Ayrton skulle blifva
vägvisare, medan Duncan, under befäl af Tom Austin, sekonden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
