- Project Runeberg -  Den Hemlighetsfulla ön /
488

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)




i atmosferen och skänkte Granite-Houses invånare svala
nätter. Emellertid hade man några stormar, hvilka, om
de också icke voro långvariga, dock kastade sig öfver
Lincoln-ön med utomordentlig styrka. Under några
timmar upphörde blixtarna icke att ljunga, och åskan rullade
oafbrutet.

Vid denna tidpunkt befann sig den lilla kolonien i
allsköns välmåga. Ladugårdens invånare förökades, och
man lefde af dess öfverflöd, ty det blef nödvändigt att
reducera dess befolkning till en måttligare siffra.
Svinen hade redan fått grisar, och man inser, att de
omsorger, som måste egnas dessa djur, upptogo en stor del
af Nabs och Pencroffs tid. Kulanerna, hvilka fått två
vackra föl, redos som oftast af Gideon Spilett och
Harbert, hvilken senare blifvit en förträfflig ryttare under
korrespondentens ledning, och man spände dem äfven för
kärran för att till Granite-House forsla antingen bränsle
och stenkol eller de olika mineralier, ingeniören behöfde.

Flera rekognosceringståg företogos vid denna
tidpunkt långt in i Den fjerran vesterns skog. Nybyggarna
kunde våga sig dit utan att behöfva frukta för den
öfverdrifvet starka värmen, ty solstrålarna genomträngde knappt
de lummiga grenarna, som insnärjde sig i hvarandra
öfver deras hufvuden. Sålunda genomströfvade de hela
venstra stranden af Barmhertighetens flod, hvilken
begränsade vägen, som gick från corralen till mynningen
af Vattenfalls-floden.

Nybyggarna hade vidtagit det försigtighetsmåttet
att vara väl beväpnade på dessa utflygter, ty de mötte
ofta ett slags mycket ilskna och glupska vildsvin, mot
hvilka man måste kämpa en allvarsam strid.

Vid denna tid anstäldes äfven ett förfärligt krig
mot jaguarerna. Gideon Spilett hade egnat dem ett
alldeles särskildt hat, och hans lärjunge Harbert understödde
honom kraftfullt. Då de voro beväpnade, fruktade de
icke ett möte med dessa djur. Harbert var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:46:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vjhemligon/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free