- Project Runeberg -  Den Hemlighetsfulla ön /
500

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)




något bizarrt, och att de liknade dem, som hunden lät
höra vid mynningen till brunnen i Granite-House.

— Låtom oss styra närmare! — sade han.

Bonadventure strök nu så nära som möjligt utefter
strandens klippor. Kanske fans der någon grotta, som
det kunde vara skäl att undersöka. Men Cyrus Smith
såg intet, icke en håla, icke ett skrymsle, som kunde
tjena såsom tillflyktsort åt någon varelse, ty klippornas
fot badades af bränningarna. Snart upphörde Top att
skälla, och slupen höll sig åter på några kabellängders
afstånd från kusten.

På nordvestra delen af ön blef stranden åter flack
och sandig. Några sällsynta träd stucko skarpt af mot
den låga och träskiga marken, hvilken nybyggarna sett
förut, och såsom en stark kontrast mot den andra, så
ödsliga delen af kusten gaf sig nu lifvet tillkänna
genom närvaron af myriader vattenfoglar.

Om aftonen kastade Bonadventure ankar i en liten
bugt på stranden, tätt intill land, så djupt var vattnet
på detta ställe. Natten förflöt lugnt, ty brisen dog
bort, så att säga, med dagens sista strålar, och den
friskade icke till förr än med morgongryningens första ljus.

Då det var lätt att komma i land, företogo denna
morgon koloniens privilegierade jägare, d. v. s. Harbert
och Gideon Spilett, en promenad på två timmar och
återvände med en rik fångst af änder och beckasiner. Top
hade gjort sin sak förträffligt, och ej ett enda villebråd
hade undkommit, tack vare hans nit och skicklighet.

Kl. 8 på morgonen satte Bonadventure till seglen
och sköt god fart upp mot norra Mandibel-udden, ty man
hade nu medvind, och brisen tycktes vilja friska till.

— För öfrigt, — sade Pencroff, — skulle jag inte
bli förvånad, om vi finge vestlig storm. Då solen gick
ned i går afton, var horisonten mycket röd, och se bara
på "kattsvansarna" denna morgon, hvilka båda godt.

Dessa "kattsvansar" voro smala, i zenith strödda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:46:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vjhemligon/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free