- Project Runeberg -  Den Hemlighetsfulla ön /
507

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)




De särdeles branta lava-väggarna erbjödo ej heller
rundt hela bugten ett enda ställe, som lämpade sig till
landstigningsplats. Det var en oöfverstiglig kurtin, som
erinrade om Norges fjordar, fastän nejden kring
densamma var ännu ofruktbarare. Den tätt intill denna
mur passerande Bonadventure påträffade ej ens ett
utsprång, som kunde tillåta dess passagerare att gå i land.

Pencroff tröstade sig med att svara, att man, när
det blef nödvändigt, skulle genomspränga denna mur,
och då man tydligen icke hade något att göra i denna
vik, vände han slupen mot inloppet och seglade ut
derigenom kl. 2 på eftermiddagen.

— Uff! — sade Nab, uppgifvande en suck af
belåtenhet.

Man skulle verkligen kunnat säga, att den raska
negern kände sig illa till mods i detta ofantliga gap.

Från Mandibel-udden till mynningen af
Barmhertighetens flod var det knappt åtta mil. Bonadventures stäf
sattes alltså på Granite-House, och länsande undan med
god fart, ilade slupen hemåt på en mils afstånd från
kusten. De ofantliga lava-klipporna aflöstes snart af
dessa nyckfulla sanddyner, mellan hvilka ingeniören
blifvit återfunnen under så egendomliga förhållanden, och
som hafsfoglarna besökte i hundratal.

Framemot kl. 4 styrde Pencroff, lemnande bakom
sig på venstra sidan norra spetsen af Räddningens holme,
in i sundet, som skilde denna holme från Lincoln-ön, och
kl. 5 bet sig Bonadventures ankare fast i sanden i
mynningen af Barmhertighetens flod.

Det var nu tre dagar, sedan nybyggarna lemnat sin
bostad. Ayrton väntade dem på stranden, och mäster
Jup kom dem glädtigt till mötes, grymtande af
tillfredsställelse.

Lincoln-öns kuster hade alltså blifvit fullständigt
undersökta, men man hade icke upptäckt något
misstänkt. Om något hemlighetsfullt väsen vistades der, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:46:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vjhemligon/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free