- Project Runeberg -  Den Hemlighetsfulla ön /
512

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)




Filtkläder fattades dem icke, och de nu talrika muflonerna
hade i öfverflöd lemnat den för detta varma tygs
tillverkning erforderliga ullen.

Det är obehöfligt omnämna, att Ayrton blifvit
försedd med sådana ändamålsenliga kläder. Cyrus Smith
erbjöd honom att komma och tillbringa den kalla årstiden
i Granite-House, der han skulle bo bättre än i corralen,
och Ayrton lofvade att göra det, så snart de sista
arbetena i corralen voro slutade, hvilket skedde mot midten
af April. Från denna tid deltog han i nybyggarnas lif
och gjorde sig nyttig vid hvarje tillfälle, men alltid
ödmjuk och sorgsen, afhöll han sig från sina kamraters
förströelser.

Under största delen af denna tredje vinter, som
nybyggarna tillbragte på Lincoln-ön, höllo de sig inne i
Granite-House. Ön hemsöktes af mycket starka stormar
och förfärliga vindstötar, hvilka tycktes skaka klipporna
i deras grundvalar. Ofantliga vågor hotade att
öfversvämma större delen af ön, och säkert skulle hvarje
fartyg, som kastat ankar i dess närhet, gått förloradt med
man och allt. Två gånger under en af dessa stormar
svälde Barmhertighetens flod så, att man fruktade, att
bron och spångarna skulle bortföras, och det blef till
och med nödvändigt att stötta dem, som funnos vid
hafsstranden; dessa försvunno under störtsjöarna, när hafvet
piskade mot kusten.

Man inser, att dessa vindstötar, till hvilka sällade
sig regn och snö, anstälde förödelse på Stora
Utsigts-platån. Qvarnen och ladugården blefvo i synnerhet
hemsökta. Nybyggarna måste ofta der företaga
reparationer, enär foglarnas existens eljest skulle blifvit
allvarsamt hotad.

Under dessa svåra oväder vågade sig några
jaguarer och skaror af apor ända fram till platån, och man
kunde ständigt befara, att de vigaste och djerfvaste,
drifna af hungern, skulle lyckas komma öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:46:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vjhemligon/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free