Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43. Undergång eller räddning. Ayrton tillkallad. Vigtig öfverläggning. Det är icke Duncan. Misstänkt fartyg. Man vidtager försigtighetsmått. Fartyget nalkas. Ett kanonskott. Briggen kastar ankar inom synhåll från ön. Natten inbryter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
några kabellängders afstånd från vår ö — hvad skola vi
då göra?
Denna tvärt framstälda fråga fick till en början
icke något svar. Men efter att hafva funderat en stund,
svarade Cyrus Smith med sin vanliga lugna ton:
— Se här, hvad vi skola göra, mina vänner, hvad
vi böra göra: vi skola sätta oss i förbindelse med
fartyget, vi skola gå om bord på detsamma, och vi skola
lemna vår ö, efter att hafva tagit den i besittning för
Förenta staternas räkning. Sedan skola vi återkomma
med så många, som vilja följa med oss, för att definitivt
kolonisera densamma och skänka den amerikanska
republiken en i denna del af Stilla hafvet nyttig station!
— Hurra! — utropade Pencroff, — och det skall
inte bli en liten skänk, vi komma att ge vårt land!
Koloniseringen är redan nästan fullbordad, namn gifna
åt öns alla delar, här fins en naturlig hamn, ett
vattenhemtningsställe, vägar, en telegraflinie, en gångstig, ett
vattenverk, och det återstår ingenting vidare än att
upptaga ön på kartorna!
— Men om man tager den från oss under vår
bortovaro? — anmärkte Gideon Spilett.
— Tusan dj-r, — utbrast matrosen, — hellre
stannar jag då qvar alldeles ensam för att bevaka den, och
så sant jag heter Pencroff — man skall inte stjäla den
från mig som en klocka ur fickan på en, som står och
gapar.
Under en timme var det omöjligt att bestämdt säga,
om fartyget styrde kurs på Lincoln-ön eller icke. Det
hade emellertid närmat sig densamma — men huru låg
det för vinden? Det var detta Pencroff icke kunde afgöra.
Då emellertid vinden kom från nordost, kunde man med
sannolikhet antaga, att fartyget seglade för styrbords
halsar. Dessutom var vinden god för att föra det till
öns farvatten, och det kunde icke frukta att närma sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
