- Project Runeberg -  Den hemlighetsfulla ön /
575

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 47. Ingeniörens försäkringar. Granite-House befästes. De fyra projektilerna. Apropos de öfverlefvande straffångarna. Ayrtons tvekan. Cyrus Smiths ädelmodiga känslor. Pencroff förbittrad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)




må vara hvem han vill, så är han en bra karl, och han
har min högaktning!

— Må vara, — återtog Cyrus Smith, — men det
der är inte något svar, Pencroff.

— Min husbonde, — sade nu Nab, — jag tror, att
vi kunna söka den herrn, hvarom det är fråga, så
mycket som vi vilja, men att vi inte skola upptäcka honom,
förr än han sjelf behagar.

— Det är inte så dumt, hvad du säger, Nab, —
svarade Pencroff.

— Jag är af samma tanke som Nab, — yttrade
Gideon Spilett, — men det är inte något skäl, hvarför
vi inte skulle fresta äfventyret. Må vi finna eller må vi
inte finna denna hemlighetsfulla varelse, så skola vi
åtminstone ha uppfylt vår pligt mot honom.

— Och du, mitt barn, säg oss din tanke, — sade
ingeniören, i det han vände sig till Harbert.

— Ack, — utropade Harbert, hvars blick lifvades,
— jag skulle vilja tacka honom, honom, som först
räddat er, och som sedermera räddat oss.

— Inte illa, min gosse, — inföll Pencroff, — och
mig också, och oss alla! Jag är inte nyfiken, men jag
skulle gerna ge det ena af mina ögon för att få se den
der eremiten ansigte mot ansigte! Jag tror, att han
måste vara vacker, stor, stark, med vackert skägg, hår
som solstrålar, och att han ligger på moln med en stor
kula i handen!

— Men kors, Pencroff, — sade Gideon Spilett, —
det är ju Gud Faders porträtt du gör!

— Möjligt, herr Spilett, — svarade matrosen, —
men det är så jag föreställer mig honom!

— Och ni, Ayrton? — frågade ingeniören.

— Herr Smith, — svarade Ayrton, — jag kan
svårligen säga er min tanke i denna sak. Hvad ni gör, blir
bra gjordt. När ni vill taga mig med på edra
efterforskningar, skall jag vara färdig att följa er.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjhemligon/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free