Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 53. Oförklarlig hemlighet. Harberts tillfrisknande. De delar af ön, som skola undersökas. Förberedelser till afresan. Första dagsresan. Natten. Andra dagsresan. Kaurierna. Strutsparet. Spår i skogen efter fotsteg. Ankomst till Reptil-udden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borttagit den yttre delen af hissinrättningen. Pencroff var
den, som sist lemnade Granite-House, hvarifrån han
firade sig ned utefter en lina, som var lagd öfver
utsprånget utanför porten, och hvars båda ändar nådde ned till
marken, der den ena ändan fasthölls. Sedan denna lina
en gång blifvit borttagen, fans ingen förbindelse mellan
Granite-Houses port och hafsstranden.
Vädret var präktigt.
— Dagen tycks arta sig att blifva varm! — sade
korrespondenten glädtigt.
— Bah, doktor Spilett, — svarade Pencroff, — vi
skola marschera under trädens skugga och ej ens se en
skymt af solen!
— Framåt! — kommenderade ingeniören.
Kärran väntade på stranden utanför Spiseln.
Korrespondenten hade envisats, att Harbert, åtminstone
under de första timmarna af färden, skulle taga plats i
åkdonet, och den unga gossen måste underkasta sig sin
läkares föreskrifter.
Nab gick i spetsen framför kulmanerna. Cyrus Smith,
korrespondenten och matrosen bildade eftertruppen. Top
gjorde glädjesprång omkring dem. Harbert hade
erbjudit Jup att taga plats bredvid honom i kärran, och Jup
hade mottagit densamma utan krus. Ögonblicket för
uppbrottet var nu kommet, och den lilla truppen satte
sig i marsch.
Kärran svängde först om klipphörnet vid
flodmynningen, passerade derpå, sedan den körts en mil uppför
venstra stranden af Barmhertighetens flod, bron, vid hvars
slut vidtog vägen till Ballong-hamnen, och lemnande denna
väg till venster om sig, började nybyggarna fördjupa
sig i de ofantliga skogar, som bildade Den fjerran
vestern.
Under de två första milen kunde kärran passera
obehindradt, ty träden stodo här icke så tätt; litet
emellanåt måste man skära sig genom lianer och buskar, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
