Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 54. Undersökning af halfön Serpentine. Läger vid mynningen af Vattenfalls-floden. På sexhundra stegs afstånd från corralen. Rekognoscering företagen af Gideon Spilett och Pencroff. Deras återkomst. Alla följas åt. En öppen port. Ett upplyst fönster. I månskenet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en stund, — jag har nu anledning tro, att straffångarna
inte äro i corralen.
— Det skola vi nog få klart för oss, — svarade
Pencroff, — när vi klättrat öfver pålverket.
— Till corralen, mina vänner! — sade Cyrus Smith,
— Skola vi lemna kärran qvar här i skogen? —
frågade Nab.
— Nej, — sade ingeniören, — det är vår
ammunitions- och proviantvagn, och i händelse af behof skall
den få tjenstgöra såsom vår fästning.
— Framåt alltså! — sade Gideon Spilett.
Kärran sattes i gång och fördes utan buller allt
närmare corralen. Det var nu alldeles mörkt och
tystnaden lika djup som i det ögonblick, då Pencroff och
korrespondenten aflägsnat sig, krypande utefter marken.
Det täta gräset förtog fullkomligt ljudet af stegen.
Nybyggarna höllo gevären färdiga att gifva eld.
På Pencroffs befallning höll sig Jup efteråt. Nab ledde
Top i band, så att han icke skulle rusa före dem.
Snart syntes den öppna platsen. Den var öde.
Utan att tveka styrde den lilla truppen sina steg mot
inhägnaden. Snart passerades den farliga öppna platsen.
Icke ett gevärsskott hade lossats. Då kärran kommit
fram till pålverket, stannade den. Nab dröjde qvar hos
kulmanerna för att hålla dem. Ingeniören,
korrespondenten, Harbert och Pencroff gingo till porten för att se
efter, om den var barrikaderad innanför.
Den ena porthalfvan var öppen!
— Hvad sägen I om det här? — frågade
ingeniören, i det han vände sig till matrosen och Gideon
Spilett.
Båda två stodo häpna.
— Vid min själs salighet, — sade Pencroff, —
porten var stängd för en stund sedan!
Nu kände sig nybyggarna villrådiga. Voro
straffångarna alltså i corralen i det ögonblick, då Pencroff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
