- Project Runeberg -  Den hemlighetsfulla ön /
741

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Cyrus Smiths redogörelse för sin utflygt. Man påskyndar fartygsarbetet. Ett sista besök i corralen. Striden mellan elden och vattnet. Hvad som återstår på öns yta. Man bestämmer sig för att sätta fartyget i sjön. Natten mellan den 8 och 9 Mars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)




Emellertid blef hufvudströmmen i Röda åns dal allt
mer och mer hotande. Hela denna del af skogen stod i
ljusan låga, och ofantliga rökmassor bolmade öfver
träden, hvilkas fot redan knastrade i lavan.

Nybyggarna stannade nära Grantsjön på en half mils
afstånd från Röda åns mynning. Här gälde det lif eller
död för dem.

Cyrus Smith, hvilken var van att behandla
allvarsamma situationer och visste, att han vände sig till män,
som kunde höra sanningen, sade nu:

— Antingen skall sjön hejda denna ström och en
del af Lincoln-ön blifva räddad undan fullständig
förödelse, eller också skall strömmen intränga i Den fjerran
vesterns skog, och inte ett träd, inte en ört skall blifva
qvar på dess mark. Vi skola då inte ha någon annan
utsigt på dessa nakna klippor än en död, som öns
söndersprängning inte skall låta oss vänta på.

— Då, — utbrast Pencroff, läggande armarna i kors
öfver bröstet och stampande med foten i marken, —
tjenar det till ingenting att arbeta på fartyget, eller hur?

— Pencroff, — svarade Cyrus Smith, — man måste
göra sin pligt ända till slutet!

I detta ögonblick uppnådde lavaströmmen, sedan
den banat sig väg mellan de vackra träden, som den
uppslukade, sjöns strand. Der fans en höjning af
marken, hvilken, om den varit större, möjligen skulle
förmått tillbakahålla lavan.

— Till verket! — utropade Cyrus Smith.

Ingeniörens tanke blef genast förstådd. Denna ström
måste motas och sålunda tvingas att utgjuta sig i sjön.

Nybyggarna skyndade till varfvet. De hemtade
derifrån spadar, hackor, yxor, och medelst uppkastad jord
och fälda träd lyckades de på några timmar uppföra en
en meter hög och några hundra steg lång vall. Då de
slutat härmed, föreföll det dem, som om de arbetat knappt
några minuter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjhemligon/0745.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free