- Project Runeberg -  Till Jordens Medelpunkt /
109

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjuttonde kapitlet

109

tas inom mig och svindeln stiga mig åt hufvudet som ett
rus; jag var på väg att falla; en hand höll mig tillbaka
— det var Hans’. Jag hade tydligen icke tagit
tillräckligt många lektioner på spetsen af Vor-Frelsers-Kirke
i Köpenhamn.

Men hur litet jag än vågat sänka mina blickar ned
i denna brunn, hade jag imellertid gjort mig reda för
dess formation. Dess nästan lodräta väggar visade
talrika utsprång, som borde underlätta nedstigandet. Men
om trappan fans, så saknades deremot ledstången. Ett
tåg, fäst vid öppningen, skulle varit tillräckligt för att
hjelpa oss, men huru skulle vi lossa det, då vi hunnit
fram till dess nedre ända?

Min onkel använde ett mycket enkelt medel för att
öfvervinna denna svårighet. Han rullade nemligen upp ett
tåg af en tums diameter och fyrahundra fots längd ; hälften
deraf lät han löpa ned, kastade det derefter omkring ett
utspringande lavablock och släppte derpå äfven dess
andra hälft ned i djupet. Hvar och en af oss kunde då
nedstiga genom att i handen samla båda hälfterna af
tåget, som då icke kunde skrida, och när man nedstigit
tvåhundra fot, var ingenting lättare än att hemta det
till sig genom att släppa den ena ändan och draga i den
andra. Man kunde sedan fortfara med denna metod ad
infinitum.

— Låt oss nu, — sade min onkel, — efter att
hafva slutat dessa förberedelser, sysselsätta oss med vårt
bagage; det måste delas i tre delar, af hvilka hvar och
en af oss fäster en bundt på sin rygg. Jag talar endast
om de ömtåliga sakerna.

Den djerfve professorn räknade uppenbarligen icke
oss till denna senare kategori.

— Hans, — återtog han, — skall taga verktygen
och en del af lifsmedlen; du, Axel, en annan del af
lifs-medlen samt vapnen, och jag tager återstoden af
lifsmedlen samt de ömtåliga instrumenten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjjordmed/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free