Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20 - 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
till jordeks medelpunkt
anse det ändlöst, då klockan sex en mur oförmodadt
visade sig framför oss. Hvarken till höger eller venster,
ofvanför eller under, ingenstädes fans någon väg! Vi
hade kommit till slutet af en återvändsgränd.
— Nå, så mycket bättre! — utropade min onkel;
— jag vet då åtminstone hvad jag har att rätta mig efter.
Vi äro inte på Saknussemms väg, och det återstår
ingenting annat än att vända om. Låtom oss söka en natts
hvila, och inom tre dagar skola vi åter hafva hunnit till
den punkt, der de båda gallerierna förenade sig.
— Ja, — sade jag, — om vi ega krafter dertill!
— Och hvarför inte?
— Emedan vattnet är alldeles slut i morgon.
— Och modet? Tager det också slut? — frågade
professorn, i det han betraktade mig med en sträng blick.
Jag vågade icke svara honom.
TJUGUFÖRSTA KAPITLET.
Följande dag bröto vi upp i god tid; vi måste
skynda, ty vi voro fem dagars väg från korsgången.
Jag skall icke uppehålla mig för länge vid våra
lidanden på återfärden. Min onkel uthärdade dem med
förtrytelsen hos en man, hvilken känner sig hafva orätt,
Hans med sin lugna naturs resignation, jag beklagande
mig och förtviflande, jag tillstår det. Jag förmådde icke
modigt möta denna motgång.
Såsom jag hade förutsett, tog vattnet helt och hållet
slut efter första dagens marsch. Våra förråder af flytande
varor inskränkte sig då till genèver, men denna afskyvärda
vätska brände mig i halsen, och jag kunde icke ens
fördraga åsynen deraf. Jag fann temperaturen qväfvande,
tröttheten förlamade mig, och mer än en gång var jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
