Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25 - 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
TILL JORDEkS MEDELPUNKT
■ — Och längre ned?
— Längre ned ökas tätheten ännu mer.
— Huru skola vi då komma ned?
— Hm! vi få lägga stenar i fickorna.
— Min sann, onkel, har ni inte svar på allt.
Jag vågade icke gå längre på hypotesernas område,
ty jag skulle åter igen ha stött på någon omöjlighet,
som satt professorn i eld och lågor.
Imellertid var det tydligt, att luften under ett tryck,
som kunde uppgå till tusentals atmosferer, slutligen skulle
öfvergå till fast form, och under förutsättning att våra
kroppar härdat ut, måste man då stanna, trots alla
rä-sonnemanger i verlden.
Men jag framdrog icke detta argument; min onkel
skulle ha kommit med sin evinnerliga Saknussemm, en
föregångare utan värde, ty äfven med antagande af den
lärde isländarens sanningsenlighet, återstod alltid en
mycket enkel sak att besvara:
Huru hade Saknussemm i sextonde seklet, då
hvar-ken barometern eller manometern voro uppfunna, kunnat
bestämma sin ankomst till jordens medelpunkt?
Men jag behöll detta inkast för mig sjelf och
afvaktade händelsernas gång.
Återstoden af dagen förflöt under beräkningar och
samtal. Jag höll alltid med professor Lidenbrock och
afundades den fullkomliga likgiltigheten hos Hans, som
gick blindt dit ödet förde honom, utan att bekymra sig
om orsaker och verkningar.
TJUGUSJETTE KAPITLET.
Man måste erkänna, att allt hittills gått väl, och
jag skulle haft orätt att beklaga mig. Om "medeltalet"
af svårigheter icke ökades, kunde vi icke förfela att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
