- Project Runeberg -  Till Jordens Medelpunkt /
168

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28 - 29

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

TILL JORDEkS MEDELPUNKT

allt i de besynnerliga grottorna på Sicilien, dessa
stenbrott i närheten af Syrakusa, af hvilka det i detta
afseende märkvärdigaste är kändt under namnet Dionysii öra.

Jag erinrade mig allt detta, och jag insåg tydligt,
att intet hinder skilde oss åt, alldenstund min onkels
röst hann fram till mig. Om jag följde samma väg som
ljudet, borde jag följaktligen också komma fram, så framt
icke krafterna sveko mig.

Jag steg således upp och snarare släpade mig fram
än gick. Sluttningen var tämligen brant, och jag gled
utför densamma.

Snart tilltog hastigheten af min nedfärd i en
förfärande grad och hotade att öfvergå till ett fall; men
jag egde icke längre styrka att stanna.

Plötsligen förlorade jag fotfäste och kände mig störta
nedåt, studsande mot de skroüiga sidorna af ett lodrätt
galleri, en verklig brunn. Mitt hufvud stötte emot en
skarp klippkant och jag förlorade sansen.

TJUGUNIONDE KAPITLET.

Då jag åter hemtat mig, befann jag mig i
half-mörker, utsträckt på tjocka filtar. Min onkel satt
bredvid mig, spårande i mitt ansigte efter en skymt af lif.
Vid min första suck fattade ban min hand; vid min
första blick uppgaf han ett glädjerop.

— Han lefver! han lefver! — utbrast han.

— Ja! — svarade jag med svag stämma.

— Mitt barn, — sade min onkel och tryckte mig
till sitt bröst, — du är då räddad!

Jag blef lifligt rörd af den ton, hvarmed dessa ord
uttalades, och ännu mer af de omsorger, som beledsagade
dem. Men det fordrades också dylika händelser för att
hos min onkel framkalla en sådan känsloutgjutelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjjordmed/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free