Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTIOFÖRSTA KAPITLET
181
TRETTIOFÖRSTA KAPITLET.
Morgonen derpå vaknade jag fullkomligt återstäld.
Jag tänkte, att ett bad skulle vara ganska välgörande
för mig, ocli gick att för några minuter sänka mig i
detta Medelhafs vatten, ett namn, som det i sanning
för-tjenade bättre än något annat.
Jag återkom till frukosten med god aptit. Hans
förstod sig på att tillaga vår lilla måltid; ban liade eld
och vatten till sitt förfogande, så att han kunde i viss
mån variera vår dagliga matordning. Till dessert bjöd
ban oss några koppar kaffe, och aldrig har väl denna
angenäma dryck förekommit mig behagligare.
— Nu, sade min onkel, — är flodtiden inne, — och
vi få inte försumma tillfället att studera detta fenomen.
— Hvad, flodtiden! — utropade jag.
— Ja visst.
— Skulle solens och månens inflytande göra sig
gällande ända hit?
— Hvarför inte? Äro inte alla kroppar
underkastade den universella attraktionslagen? Iiuru kan då
denna vattenmassa undandraga sig densamma? Och
oaktadt det atmosferiska trycket på dess yta, skall du få
se den stiga som sjelfva atlanten.
I detta ögonblick närmade vi oss sanden vid
hafsstranden, som vågorna redan började inkräkta.
— Se der börjar floden redan! — utbrast jag.
— Ja, Axel, och af dessa märken efter vågornas
skum kan du se, att hafvet höjer sig omkring tio fot.
— Det är märkvärdigt!
— Nej, det är naturligt!
— Ni må säga det hur mycket som belst, min
onkel, så synes mig allt detta utomordentligt, och jag kan
knappt tro mina ögon. Hvem skulle någonsin uti denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
