Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31 - 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
TILL JORDENS MEDEtPtJNKT
— Detta händer stundom; det finnes träd, som
blifvit förvandlade till verkliga antraciter, men också andra,
hvilka liksom detta ännu endast undergått början till
fossil förvandling. Se hit, — tillade min onkel och
kastade en af dessa dyrbara lemningar i hafvet.
Trästycket försvann först, men återkom snart till
vattenytan, der det förblef lugnt gungande på vågorna.
— Nå, är du nu öfvertygad? — frågade min onkel.
— Framför allt öfvertygad om, att detta är otroligt!
Följande afton var flotten alldeles färdig, tack vare
Hans’ skicklighet. Den höll tio fot i längd och fem i
bredd; de fossila bjelkarna, sins emellan sammanbundna
med starka tåg, erbjödo en stadig yta, och sedan denna
improviserade farkost väl lupit af stapeln, flöt den lugnt
på Lidenbrockshafvets böljor.
TRETTIOANDRA KAPITLET.
Den 13 Augusti stego vi upp i god tid, ty det gälde
att försöka på ett nytt, hastigt och föga tröttande
fortkomstsätt.
— En mast, tillverkad af två grofva käppar, en rå,
bildad af en tredje, ett segel, lånadt från vårt filtförråd,
utgjorde flottens tackling. Tåg fattades icke; det hela
var bastant.
Klockan sex gaf professorn signal att gå ombord.
Lifsmedlen, bagaget, instrumenten, vapnen och en
betydlig qvantitet sött vatten, uppsamladt bland klipporna
— allt fans på sin plats.
Hans hade inrättat ett roder, som tillät honom att
styra sin flytande apparat, och hvilket han skötte; jag
gjorde loss tåget, som fasthöll oss vid stranden, seglet
hissades och vi gledo hastigt ut på djupet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
