Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
TILL JORDENS MEDEtPtJNKT
sammanfattas inom mig, och mitt hjerta är det enda, som
klappar i den obebodda verlden. Det finnes icke längre
några årstider, inga klimat; jordklotets egen värme
tilltager oupphörligt och neutraliserar den strålande solens.
Vegetationen blir öfverdrifven; jag passerar som en skugga
midt ibland trädhöga ormbunkar, med osäker fot
trampande markens skiftande mergel och brokiga lera; jag
stöder mig mot ofantliga barrträd och lägger mig ned i
skuggan af hundra fot höga Sphenophyller, Asterophyller
och Lycopodier.
Århundraden förflyta som dagar! Jag genomgår
hela serien af jordens förvandlingar. Växterna försvinna;
granitklipporna förlora sin hårdhet; det flytande
tillståndet ersätter det fasta, under inverkan af en mera
intensiv värme; vattnet betäcker jordytan; det kokar, det
antager gasform; ångorna omgifva jorden, som småningom
icke utgör annat än en gasartad massa, skiftande i rödt,
stor som solen och lysande som den!
I medelpunkten af denna nebulösa,
fjortonhundratusen gånger större än det klot, som den en dag skall
bilda, bortföres jag till de planetariska rymderna! Min
kropp förgasas, sublimerar i sin ordning och blandas som
en ovägbar atom med denna omätliga gasmassa, som
tecknar sin lysande bana i den oändliga rymden!
Hvilken dröm! Hvart för den mig? Min feberheta
hand tecknar underliga bilder på papperet! Jag har
glömt allt, både professorn, vägvisaren och flotten! En
syn har uppfylt min själ . . .
— Hur är det med dig? — frågar min onkel.
Mina ögon stå vidöppna och rigtade på honom utan
att se honom.
— Akta dig, Axel, du faller i hafvet!
Och i detsamma känner jag mig kraftigt fattad i
armen af Hans, utan hvars mellankomst jag under
inflytandet af min dröm skulle störtat i vattnet.
— Har han blifvit tokig? — utbrister professorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
