- Project Runeberg -  Till Jordens Medelpunkt /
222

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222

till jordens medetptJnkt

sköldpaddskal, hvilkas diameter ofta öfversteg femton
fot, och som tillhört dessa gigantiska glyptodonter * från
qvartärperioden, af hvilka nutidens sköldpadda blott är en
svag efteriiärmning. Bland annat var marken besådd
med en stor mängd stenartade skärfvor, ett slags
klappersten, som blifvit afrundad af vågorna och ordnad i
rader. Jag leddes härigenom till den slutsatsen, att
hafvet fordom måtte vattnat denna plats. På de klippor,
som nu befunno sig utom deras område, hade vågorna
lemnat tydliga spår efter sin inverkan.

Härigenom förklaras i viss mån tillvaron af denna
ocean fyrtio mil under jordklotets yta. Men enligt min
åsigt borde den flytande massan småningom försvinna i
jordens inre, och den härledde sig tydligen från de
jordiska oceanernas vatten, som banat sig väg genom
någon springa. Dock måste man medgifva, att denna
springa för närvarande borde vara tillstängd, emedan
bela grottan eller snarare den ofantliga reservoiren i
annat fall skulle inom kort blifvit fyld. Måhända hade
till och med detta vatten, som haft att kämpa mot den
underjordiska elden, delvis blifvit förvandladt till ånga.
Derigenom förklarades molnen öfver våra hufvuden och
utvecklingen af denna elektricitet, som framkallade
stormar i jordens innandöme.

Denna teori angående de fenomen, vi bevittnat,
syntes mig tillfredsställande, ty naturens under, huru stora
de än må vara, kunna alltid förklaras af fysiska orsaker.

Vi vandrade således pä ett slags sedimentärt lager,
bildadt af vatten liksom all från denna period
härstammande mark, som är så rikligt utbredd på jordens yta.
Professorn observerade noga hvarje klippremma; om en
öppning kunde finnas, var det af vigt för honom att
undersöka dess djup.

Vi hade gått omkring en mil utefter stranden af
Lidenbrocks haf, då marken plötsligt förändrade utse-

* Sköldpaddlika bältdjur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjjordmed/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free