Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 39 - 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
TILTj jordens medelpunkt
— Och denne man?
— Denna man har ristat sitt namn med denna dolk!
Denna man har velat ännu en gång med sin hand
utmärka vägen till medelpunkten! Låtom oss söka, låtom
oss söka!
Och ytterligt intresserade följde vi den höga berg-*
muren, undersökande de minsta springor, som kunde
utvidgas till ett galleri.
På detta sätt hunno vi till en trakt, der stranden
blef smalare. Hafvet nästan badade klippornas fot,
lemnande på sin höjd en famnsbred landremsa, och emellan
två klipputsprång varseblef man ingången till en mörk
tunnel.
På en granitskifva syntes der två hemlighetsfulla,
till hälften utplånade bokstäfver, de båda initialerna till
den djerfva och fantastiska resandens namn:
— A. S.! — utbrast min onkel. — Arne Saknussemm!
Alltid Arne Saknussemm!
Allt ifrån resans början hade jag många gånger haft
anledning till att blifva förvånad och borde nu kunnat
anse mig vara lugn för flera öfverraskningar, likgiltig för
all förundran. Men vid åsynen af dessa båda för
trehundra år sedan här inristade bokstäfver intogs jag af
en häpnad, gränsande till fånighet. Icke blott den lärda
alkemistens signatur lästes på klippan, utan till och med
dolken, hvarmed den blifvit inristad, fans i mina händer.
FYRTIONDE KAPITLET.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
