Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. kap. I hvilket medlemmarna af Weldoninstitutet disputera utan att lyckas komma öfverens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Onkel Prudent lät ånghvisslan ljuda, som tjenade
honom till ringklocka, ty till och med klockan i Kremlin
skulle icke varit tillräcklig för honom! . . . Men
oväsendet minskades det oaktadt icke. Då blottade
presidenten sitt hufvud, och genom detta utomordentliga medel
erhölls ett slags half tystnad.
— Ett meddelande, — sade Onkel Prudent efter
att hafva tagit sig en ofantlig pris ur den snusdosa, som
aldrig lemnade honom.
— Tala! tala! — skreko nittionio röster — af en
händelse eniga i denna punkt.
— Mina kära kolleger, en främling ber att få
blifva insläppt i vår sessionssal.
— Aldrig! — svarades det enhälligt.
— Det tycks som om han skulle önska att bevisa
oss — fortsatte Onkel Prudent, — att tron på
ballongernas styrbarhet är den aldra största galenskap.
Ett starkt sorl af ovilja helsade detta meddelande.
— Släpp in honom! . . . Släpp in honom!
— Hvad heter denna besynnerliga personlighet? —
frågade sekreteraren Phil Evans.
— Robur! — svarade Onkel Prudent.
— Robur! . . . Robur! . . . Robur! — tjöt hela
församlingen.
Orsaken till att man tog emot detta besynnerliga
namn med en sådan acklamation var säkert den, att
Weldoninstitutets medlemmar hoppades att få urladda
öfvermåttet af sin vrede öfver dens hufvud, som bar
detta namn.
Stormen hade således saktat af ett ögonblick —
åtminstone på ytan. Men huru skulle en storm kunna
lugna sig hos ett folk, som exporterar två à tre sådana
i månaden till Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
