- Project Runeberg -  Ingenjör Roburs luftfärd /
35

(1894) Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. kap. I hvilket en ny personlighet icke behöfver presenteras, emedan han åtager sig detta besvär sjelf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gällande: man måste härma naturen, ty naturen begår
inga misstag. Mellan albatrossen, som knappast gör tio
vingslag i minuten, mellan pelikanen, som gör sjuttio . . .

— Sjuttioen! — inföll en hånande röst.

— Och biet, som gör hundranittiotvå i sekunden . . .

— Ett hundra nittiotre, — skrek man på spe.

— Och den vanliga flugan, som gör
trehundratrettio . . .

— Trehundratrettio och ett halft!

— Och muskiten, som gör millioner . . .

— Nej! . . . milliarder!

Men Robur lät icke afbryta sig i sitt tal.

— Mellan dessa många afvikelser, — återtog han,
— finnes det en möjlighet att uttänka en praktisk
lösning. Den dag, då herr de Lucy kunde bevisa, att ekoxen,
denna insekt, som icke väger mer än två gram, kunde
lyfta en tyngd af fyrahundra gram, således tvåhundra
gånger mer än den sjelf vägde, då blef aviationens
problem löst. Dessutom är det bevisadt, att vingarnas yta
relativt minskas i samma mån som djurets omfång och
tyngd ökas. Sedan dess har man lyckets tänka ut eller
konstruera mer än sextio apparater . . .

— Hvilka aldrig kunnat flyga! — skrek
sekreteraren Phil Evans.

— Hvilka hafva flugit eller skola flyga, — svarade
Robur utan att låta bringa sig ur fattningen. — Och
vare sig nu att man kallar dem streoforer, helicopterer,
orthopterer eller något annat . . . så äro de dock det
medel, hvarigenom menniskan skall göra sig till herre i
atmosferen.

— Ah! Propellern! — inföll Phil Evans. — Men
fogeln har ingen propeller — efter hvad vi veta!

— Jo, — svarade Robur. — Penaud har bevisat, att
fogeln i sjelfva verket gör sig en propeller och att hans
flygt är helicopterisk. Också är propellern framtidens
motor . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjroburs/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free