- Project Runeberg -  Ingenjör Roburs luftfärd /
42

(1894) Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. kap. I hvilket författaren försöker att, apropos betjenten Frycollin, åter upprätta månens anseende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Och hvad skulle ni gjort, om ni haft denna ära?
— frågade Onkel Prudent.

— Jag skulle fallit denna offentliga smädare i talet,
innan han ens hunnit öppna munnen!

— Det tycks mig dock, som om det skulle vara
nödvändigt att låta en person tala, innan man kan falla
honom i talet!

— Icke i Amerika, min herre, icke i Amerika!

Under ett fortsatt utbytande af ingalunda milda
yttranden passerade dessa båda personer den ena gatan efter
den andra och aflägsnade sig allt mer och mer från sina
respektive boningar; de gingo igenom qvarter, hvars läge
skulle tvinga dem att göra långa omvägar för att komma
hem igen.

Frycollin följde hela tiden efter; men han kände sig
just ej synnerligen belåten, då han såg sin herre begifva
sig till dessa trakter, hvilka redan voro temligen öde.
Frycollin tyckte ej särdeles om dessa stadsdelar, i
synnerhet ej strax före midnatt. Det var också verkligen
mycket mörkt, och månen, som var i ny, hade knappt börjat
“sin tjuguåtta dagars rond“.

Frycollin tittade sig derför om till höger och venster
för att se, om icker några misstänkta skuggor förföljde
dem. Verkligen trodde han sig också se fem eller sex
stora figurer, hvilka ej tycktes vilja förlora dem ur sigte.
Instinktmessigt närmade Frycollin sig sin herre; men han
skulle icke för allt i verlden vågat afbryta honom i ett
samtal, ty detta skulle säkert förskaffat honom åtskilliga
obehagligheter.

Allt nog, slumpen fogade, att presidenten och
sekreteraren vid Weldoninstitutet utan att tänka därpå styrde
kosan mot Fairmount-Park. Upptagna af sin häftiga
dispyt kommo de fram till den ryktbara jernbro, som
leder öfver Schuylkillfloden; de gingo vidare öfver
densamma, mötte endast några försenade vandrare och
befunno sig slutligen midt inne på vidsträckta områden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjroburs/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free