Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. kap. Hvilket ingeniörer, mekanici och andra fackmän kanske gjorde klokast i att hoppa öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flygmaskiner, afsedda att härma fogelns flygt, som de
väntade sig lösningen af problemet om sättet att färdas
i luften.
Det var just hvad som hade försökts af den
dåraktige Icarus, Dedali son, hvars vingar, fastsatta med
vax, föllo af, då han nalkades solen.
Men utan att behöfva gå tillbaka ända till
mytologiens tider, utan att tala om Archytas från Tarent,
finner man redan i Dante de Pérouse, Leonard de
Vincis och Guidottis arbeten, idéen till maskiner, afsedda
att röra sig i luften. Två och ett halft sekel senare
började uppfinnarnas antal att mångdubblas. År 1742
konstruerar markisen af Bacqueville ett system af vingar,
som han försöker en färd tvärsöfver Seinen, faller, och
bryter af armen i fallet. År 1768 kommer Paucton på
den tanken att sätta ihop en apparat med två propellrar,
en uppehållande och en framdrifvande. År 1781
konstruerar Meerwein, arkitekt hos storhertigen af Baden, en
maskin med rörliga vingar och opponerar sig mot
styrbarheten af de ballonger, som nyss hade uppfunnits. År
1784 manövrerade Launoy och Bienvenu en apparat med
propellrar, satta i gång af fjädrar. År 1808 gjordes
flygförsök af en österrikisk urmakare, Jakob Degen. År
1810 utgaf Deniau, från Nantes, en broschyr, hvari han
förfäktar åsigten: ”tyngre än luften”. Sedan gjordes
1811—1840 åtskilliga experiment och uppfinningar af
Berblinger, Vigual, Sarti, Dubochet, Cagniard de Latour.
År 1842 uppträdde engelsmannen Henson med sitt
system af lutande plan och propellrar, drifna med ånga;
år 1845 kom Cossus med sina uppåtstigande propellrar;
år 1847 Camille Vert med sin apparat med propellrar
försedd med fjädervingar; år 1852 Letur med sina
styrbara fallskärmar, hvars användande kostade honom
lifvet. Samma år framkom Michel Loup med sina
lutande plan, försedda med fyra roterande vingar; år
1853 Béléguic och hans luftskepp, drifvet af propellrar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
