Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. kap. I hvilket man får se, att Robur beslutar sig för att besvara en vigtig fråga, som ställes till honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rockar och resfiltar. En transatlanterångare skulle icke
kunnat erbjuda dem större beqvämligheter. Om de icke
fingo njuta af en oafbruten sömn, så berodde detta säkert
på, att de sjelfva så gerna ville det eller åtminstone att
mycket allvarsamma funderingar hindrade dem derifrån.
I hvilket äfventyr hade de blifvit kastade? Till hvilken
serie af experiment hade de blifvit inviterade inviti,
om man vågar tillåta sig denna sammanställning af
franska och latinska ord. Huru skulle allt detta sluta
och hvad ville i sjelfva verket ingeniör Robur? Detta
var sannerligen ett rikt fält för reflexioner.
Hvad beträffar betjenten Frycollin, så var han
inlogerad förut i en hytt, som låg näst intill mästerkockens
på Albatros. Detta grannskap kunde icke annat än
behaga honom. Han älskade nemligen att umgås med denna
verldens store. Men då han slutligen somnade, drömde
han oupphörligt, att han slungades tvärs genom rymden,
hvilket gjorde hans sömn till en afskyvärd mara.
Och dock var intet lugnare än denna färd genom
atmosferen, hvars luftströmmar afstannat framemot
aftonen. Utom det hvinande ljud, som framkallades af
propellrarnas vingar, hördes icke ett buller i detta luftlager.
Ibland hörde man en ånghvissling från något lokomotiv
nere på jorden eller tjutet af några hundar. Hvilken
underbar instinkt! Dessa varelser kände, att flygmaskinen
passerade öfver dem och utstötte tjut af fasa deröfver.
Dagen derpå, den 14 Juni, klockan fem på morgonen
promenarade Onkel Prudent och Phil Evans på platformen,
eller rättare på luftskeppets däck. Ingenting hade
förändrats sedan gårdagen: utkiken i fören och
rorgängaren i aktern, allt var på sin förra plats.
Men hvarför behöfdes det då en utkik? Hade man
möjligen att frukta en sammanstötning med en liknande
apparat? Nej, säkerligen icke. Robur hade ännu icke
funnit efterapare. Hvad åter beträffar att möta en
luftballong, som uppehöll sig i luften, så var denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
