Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. kap. I hvilket Onkel Prudents vrede växer i förhållande till qvadraten på hastigheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något till följd af denna snabba fart. Albatros gled nu
fram öfver luftlagret alldeles som en Congrewsk raket.
— Kommer det här att vara länge månntro? —
frågade Frycollin.
— Länge? ... Åh nej, visst icke! — svarade
mästerkocken. — Bara hela lifvet!
— Ah! — utbrast negern och började åter med sin
klagolåt.
— Akta dig, Fry, akta dig! — skrek nu François
Tapage, — annars kan herrn minsann låta dig få gunga!
Hvarpå Frycollin fann för godt att svälja ned sina
suckar på samma gång som matbitarna, som han slukade
i sig.
Under tiden hade Onkel Prudent och Phil Evans,
hvilka icke hörde till dem, som hängifva sig åt onyttig
klagan, gjort upp en plan. Det var alldeles tydligt, att
en flykt icke längre kunde ega rum. Men om det också
icke var möjligt att åter få sätta foten på jordklotet,
kunde man icke åtminstone låta dess invånare veta hvad
som sedan deras försvinnande blifvit af presidenten och
sekreteraren vid Weldoninstitutet, hvem som röfvat bort
dem och att de höllos fångna ombord på denna flygmaskin?
Kanske detta skulle kunna leda till att deras vänner —
Gud vet på hvad för sätt! — företogo något slags djerft
försök att befria dem ur Roburs våld!
Korrespondera? ... Men huru? Skulle det vara
tillräckligt att göra som sjömännen, hvilka, då de äro stadda
i sjönöd, bruka lägga en papperslapp, som anger stället
der de förlist, i en butelj, som de sedan kasta i hafvet?
Men här var ej fråga om något haf, utan om luften.
Buteljen skulle icke kunna flyta deri. Om den icke fölle
rakt ned på en person, hvars hufvudskål den kanske
skulle spräcka, så riskerade de att den aldrig påträffades.
Allt nog, de båda kollegerna hade endast detta
medel till sitt förfogande, och de stodo just i begrepp att
offra en af de buteljer, som funnos ombord, då Onkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
