Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. kap. I hvilket ingeniör Robur handlar som om han ville täfla om ett af de Monthyonska prisen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lemna Afrikas jord. Tänkte möjligen ingeniören på att
vända tillbaka samma väg? Nej, ingalunda! Men hans
uppmärksamhet var särskildt riktad på det land, öfver
hvilket han nu passerade.
Man vet — och han visste det också — att
konungariket Dahomey är ett af de mäktigaste på Afrikas
vestkust. Men ehuru det är tillräckligt mäktigt för att kunna
strida med sitt grannland, konungariket Aschantis, är dess
område dock begränsadt, i ty att det endast utgör en
sträcka af 540 kilometer från norr till söder och 270
kilometer från öster till vester; dess befolkning uppgår
emellertid till sju eller åttahundratusen, sedan det eröfrat
de båda fria områdena Ardrah och Wydah.
Om också detta konungariket Dahomey icke är stort,
så har det i alla fall ofta låtit tala om sig. Det är
beryktadt genom de afskyvärda grymheter, som begås vid
dess årliga fester, genom dess menniskooffer, upprörande
hekatomber, hvilka anställas till ära för den herskare,
som afgår och den herskare, som träder i den förres
ställe. Det anses till och med som en artighetsbetygelse,
att kungen af Dahomey, då han tar emot besök af någon
hög person eller främmande sändebud, öfverraskar denne
med ett dussin hufvuden, afhuggna till hans ära — och
afhuggna af justitieministern, “minghan“, hvilken på det
förträffligaste sätt utöfvar sina pligter som bödel.
Just vid den tidpunkt då Albatros passerade gränsen
till Dahomey hade herskaren Bâhadou nyss dött, och hela
befolkningen höll på att skrida till val af hans
efterträdare. Detta förorsakade en liflig rörelse i bela landet,
något som icke heller hade undfallit Robur.
Långa tåg af dahomianer, hvilka kommo från
landsbygden, styrde kosan mot Abomey, hufvudstaden i riket.
Väl underhållna vägar, hvilka slingra sig genom
vidsträckta ängar, betäckta med jättegräs, präktiga skogar
af palmer, kokosträd, pomeransträd, mangoträd, sådant
var landet, som utbredde sig under Albatros och från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
