Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. kap. I hvilket ingeniör Robur handlar som om han ville täfla om ett af de Monthyonska prisen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bödlar, hvilka voro i stånd att afhugga hufvudet med
ett enda hugg.
Under tiden närmade sig Albatros så småningom, i
det den modererade sina framdrifvande och uppehållande
propellrars rotationshastighet. Snart kom den ut ur
molnlagret, som hade dolt den ända till den kom hundra
meter från jorden, och först nu blef den synlig.
Alldeles motsatt mot hvad förhållandet annars
brukade vara, sågo dessa vilda infödingar i luftskeppet intet
annat än ett heligt väsende, som stigit direkt ned från
himlen för att egna konung Bâhadou sin hyllning.
Nu uppstod ett obeskrifligt jubel, oändliga
anropningar och brinnande böner riktades till detta
öfvernaturliga väsende, som utan tvifvel hade kommit för
att taga den aflidne konungens lik och föra det med sig
upp till dahomianernas himmel.
I detta ögonblick föll det första hufvudet för “minghans“
svärd. Derpå leddes andra fångar i hundratal
fram till sina fasansfulla bödlar.
Plötsligt aflossades ett bösskott från Albatros.
Justitieministern föll med ansigtet mot jorden.
— Bra sigtadt, Tom! — sade Robur.
— Bah! Jag sigtade endast i hopen! — svarade
underbefälhafvaren.
Hans kamrater, hvilka äfvenledes voro beväpnade,
stodo färdiga att fyra af vid första tecken från ingeniören.
Men nu hade ett omslag i sinnesstämningen egt rum
bland folkmassan. Det hade gått upp ett ljus för dem.
Detta bevingade monstrum var ingalunda en vänlig ande
utan i stället en ande, som var fiendtligt stämd mot det
goda folket i Dahomey. Också höjdes efter “minghans“
fall från alla sidor högljudda rop på hämd. Nästan
omedelbart derpå smattrade en gevärssalva i luften.
Dessa hotelser hindrade icke Albatros från att helt
djerft sänka sig minst femtio meter längre ned mot
marken. Onkel Prudent och Phil Evans kunde icke,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
