- Project Runeberg -  Ingenjör Roburs luftfärd /
179

(1894) Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. kap. I hvilket Albatros gör något, som kanske ingen kan göra efter.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

största kallblodighet, och manskapet lydde alldeles som
om deras förmans ande hade öfverflyttats på dem.

Onkel Prudent och Phil Evans hade icke en enda
minut lemnat platformen. Man kunde för öfrigt vistas
der utan någon som helst olägenhet. Luften gjorde intet
eller åtminstone ett ytterst svagt motstånd. Luftskeppet
var nu i samma belägenhet som en ballong, hvilken rör
sig med den luftmassa, som omgifver densamma.

Landet vid Sydpolen utgör, säger man, en yta af
fyra millioner femhundratusen qvadratmeter. Är det ett
fastland? Är det en samling öar? Är det ett — ishaf,
hvars isar icke smälta ens under den långa sommaren?
Man vet det ej. Men hvad man vet, det är att kölden
är starkare vid syd- än vid nordpolen — ett fenomen,
som beror på jordens ställning på sin omloppsbana under
vintern i de antarktiska trakterna.

Under loppet af denna dag visade sig inga tecken
till att orkanen skulle sakta af. Det var vid
sjuttiondefemte meridianen i vester, som Albatros skulle komma att
passera sydpolarregionen. Vid hvilken meridian skulle
den komma derifrån — om den någonsin komme?

I alla händelser blef dagen kortare allt efter som
luftskeppet kom längre söderut. Inom kort skulle det
hafva fördjupat sig i denna ständiga natt, som endast
upplyses af månens strålar eller af de bleka söderskenen.

Men månen var vid denna tidpunkt i ny, och Roburs
följeslagare löpte fara att ingenting få se af dessa
polartrakter, hvilkas hemligheter ännu äro förborgade för den
menskliga nyfikenheten.

Förmodligen passerade Albatros nu öfver några redan
kända punkter belägna strax inom polcirkeln såsom:
Grahams land i vester, upptäckt af Biscoë år 1832 och
Louis-Philippeslandet, upptäckt af Dumont d’Urville år 1838.
Dessa äro de yttersta gränser, som uppnåtts på denna
okända kontinent.

Emellertid led man ombord på luftskeppet ej så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjroburs/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free