Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utsikt från Partenon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En god vän försöker avråda mig från att fastna i
kvinnornas historia. Men hennes motivering styrker
mig bara i min olydnad. Hon skriver: ”om man väd-
jar till mig som kvinna, känner jag mig jordbunden,
könsbunden, förnedrad”. Varför det? Varför inte
lika gärna hedrad, förväntansfull, ivrig att söka finna
och fylla den uppgift som kräver gemensamma
kvinnliga krafter? Tanken att kvinnorna med sam-
manflätade viljor skulle kunna bilda den bro på vil-
ken historiens tåg bures över till andra sidan avgrun-
den, är henne lika främmande som den är naturlig
för mig. Hur kan det komma sig? Beror det på att
den ena av oss är blind och den andra seende? Att
den ena föraktar mannen och den andra kvinnan?
Nej, ingalunda. Men hon ser på den manliga led-
ningen av kulturutvecklingen som något självfallet,
jag betraktar den som ett skede i mänsklighetens
historia. Jag kan också se detta skedes triumfer och
dess sublima ögonblick, såväl som dess nederlag, men
jag ser det alltmer luta mot nederlag ju mer syste-
matiskt organiserad dess ensidighet blir. Jag anser ett
genombrott av det kvinnliga inflytandet nödvändigt
för att återställa jämvikten. För mig är det tänk-
bart att kvinnorna skulle kunna överge sin vi-
kande hållning, därför att min syn påverkats av den
glimt jag sett av kvinnornas kulturskapande period.
Men jag skulle aldrig ha kunnat få denna glimt om
inte något som varit fördolt hade blottats.
Mina mest förstående manliga vänner råder mig
att framställa denna glimt ur en förgången värld
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
