Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Oxbölaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förstår man att kvinnorna värderade sin egen kun-
nighet ringa och tog förlusten av den lätt, blott de
fick göra något annat.
Först om man gör det kan man förstå hur kvin-
norna kom att bita sig fast i föreställningen att de
aldrig ägt ett människovärde och höll på att få ett nu.
*
Geijer använde ordet civilisation för att beteckna
kvinnornas befriare. Ersätter man detta obestämda
ord med liberalism så kan i varje fall ingen tvekan
råda om källan där den svenska kvinnorörelsen lik-
som den anglosachsiska hämtade idéer och veder-
kvickelse. Lydia Wahlström säger i Svenska kvinno-
rörelsens historia ”att kvinnofrågan från 1840-talet
till 90-talet såsom en konsekvens av liberalismen näs-
tan mera var en männens än en kvinnornas sak”.
Den lika arvsrätten genomfördes av liberalen Oscar I
1845, vilket dock inte gjorde någon skillnad. för kvin-
norna så länge mannen som målsman förvaltade
arvet. De ogifta kvinnorna tillerkändes snart rätten
att på särskild anmälan hos domstol bli myndiga,
men detta först vid 25 år, den ålder ’då de redan
borde vara gifta och inne under mannens målsman-
skap.
Man kan väl förstå att den första kvinnoföreningen
här i landet syftade till att verka för gift kvinnas
äganderätt. Hustrun var ju faktiskt bunden till hand
och fot och berodde helt av sin personliga förmåga
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:58:00 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vklocka/0154.html
