Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Sinnessjukdomarnas natur och yttringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ursinniga och meningslösa pläga sådana utbrott
vara hos fallandesjuka och s. k. »katatoniska»
[1]
sjuka. Dessa räknas därför också till de
farligaste bland sinnessjuka.
Sinnessjuka hafva som bekant ofta i många
hänseenden obehagliga och störande ovanor; de
tala och svara ej sällan med hänsynslös
uppriktighet, i förolämpande eller oanständiga
ordalag, de prata eller skrika stundom högljudt,
äfven om nätterna, för sig själfva eller väsnas
på annat sätt, somliga äro benägna att förstöra
kläder och husgeråd, andra gå gärna halfklädda
eller oklädda; de mera svårt angripna, förslöade
eller omtöcknade förrätta sina naturbehof när
och hvar som helst och osnygga sig stundom
på det vämjeligaste med sina egna uttömningar.
Man bör erinra sig, att dylikt är att anse
som yttringar af en sjuklig sinnesbeskaffenhet
och således icke bör bestraffas men väl
motarbetas med lämpor eller skyddsåtgärder.
Liksom i många andra svårare sjukdomar
lider hos de sinnessjuka ej blott ett organ och
dess förrättningar utan jämväl hela kroppen.
Sömnen är ofta ringa eller orolig.
Matlusten är vanligen nedsatt, stundom upphäfd;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
