Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[--]{+ögonen med sina händer och började högljudt
snyfta.
Andrada, sedan han långe betraktat ynglingen
med ett ömt deltagande, närmade sig honom. Jag
hade icke anat att denna kärlek skulle Tara så
djup, så stark. Så hör då ett ord, som i början
skall uppröra er, men sedan lugna er! Vet, Vil-
laflor, er Clementina är icke mer fri. Hon 5r en
annans brud.
Gift! Gift! Också det! Detta onaturliga, gud-
lösa band skall jag sönderslita; hennes brudgum
skall dö för min hand.
Hennes brudgum är CL ristus.
Gud! TVunna! Och detta säger ni för att trö-
sta mig, för att lugna mig! Du hånar mig, gubbe.
Hör mig, yngling, och sansa dig! För men-
niskohjertat gifves det ingen större, ingen mera
sönderslitande plåga, än ovissheten och tvillet,
detta sväfvande mellan misströstan och glimten af
ett omöjligt hopp. Den rena olyckan, den afgjor-
da omöjligheten är vida bättre: dess slag träffar
på en gång; man neddignar måhända, hjertat blö-
der, men mannasinnet uppreser sig åter, — man
försakar och försonar sig med nödvändigheten.
IVi talar om en sak, som ni icke förstår, gam-
le man; ert kalla hjerta har aldrig varit tillgäng-
ligt för andra känslor än äregirigheten , denna
blinda politiska fanatism och för detta statsför-
båttrihgs-fuskcri, för hvilket allt heligt måste vi-
ka. För denna egoistiska vansinnighet, Att med+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
